I skogen kan det hända underbara och märkliga saker.

Men man måste vara tyst och lyssna.

Man måste titta, och se.

Men först måste man varva ner….och andas…..

 

Trafiken brusar i mitt sinne,

som bussar, bilar, männskor i en stad.

Jag viker undan för att inte krocka med en tankte.

Jag skyndar mig för att hinna med att tänka mer.

I stadens brus finns det oaser,

platser där ljuden inte längre hörs.

I sinnet finns en inre stillhet,

i andetaget finner jag min ro.

 

 

Om vi bara vågar stanna upp och andas. Då kan vi hitta vårt inre lugn, och balans.

Var rädd om dig

♥

Lotta