Vad menas egentligen med att göra sin egen inre resa?
Och varför skulle man överhuvudtaget prata om det?
Man föds till en plats där människor runt omkring formar den första tiden. Allt som händer i familjen, skolan, med kompisar, i idrottsgrupper, mm ger grunden till hur man reagerar och bedömer livet, andra människor och sig själv.
Redan här får man en aning om att det yttre och inre har ett samband.
När man sedan växer upp bygger man vidare livet på det bästa sätt man kan.
Resultatet av den yttre resan kommer från de inre val vi gör för skola, arbete, vänner, barn och familj, fritid, semestrar mm.
Men ibland kommer den yttre och inre resan ur balans.
Frågan är vad man gör då?
När kroppen säger ifrån att vi har kommit ur balans då räcker inte den yttre resan till längre.
Oavsett var vi står i livet då behöver vi hitta harmonin och lugnet i oss själva. Och det är där den inre Resan kommer in. Att kunna växa som en egen inre individ. Det är inte gjort så snabbt alltid.
Vägen till att hitta sig själv igen kan vara lika lång och krokig som vägen bort var.
Men var och en kan själv hitta svaren.
Att våga lyssna inåt.
Att våga fråga sig själv: vad mår jag dåligt av? Och vad mår jag bra av?
På den inre Resan behöver vi ta med oss människor och innehåll som vi mår bra av.
Tillsammans kan vi hjälpas åt att hitta det som inspirerar och hjälper oss bli den vi verkligen vill vara.
Jag önskar dig en stark och kärleksfull dag idag.
Lotta
17 januari, 2014 kl. 10:29
Tack Lotta! Många kloka råd till en matchande bild. Balansen mellan det inre och det yttre är lika viktig genom hela livet. Ingen kommer undan att den rubbas av olika anledningar. Frågan är bara vad vi gör för att mildra rubbningen. Vissa saker är svåra att göra något åt. Andra kräver både tid och tanke. Vi står också ständigt inför en massa val. De flesta gör vi reflexmässigt men vissa kan få stora konsekvenser för framtiden. Kram
GillaGilla
17 januari, 2014 kl. 10:39
Tack Bosse! Ofta märker vi ju inte förrän lite för sent att vi kommit ur balans och självklart finns det lika många ”lösningar” som individer. Men en sak jag har märkt på vägen är att kontakt med andra människor som vi mår bra av är en stor hjälp! Och sedan kommer ju det lite krångligare inre arbetet, som ju faktiskt trots allt kan vara riktigt belönande. Men vi får helt enkelt hjälpas åt att heja på varandra, på vägen. 🙂
GillaGilla
28 januari, 2014 kl. 07:14
Det är synd att det inte blinkade till lite så man får en vink när något håller på att gå fel. Samtidigt kan det vara läbbigt att veta ibland. Då tar man ut sorgerna i förskott. Precis som du skriver. Kontakten med människor som man mår bra av är superviktig. Likaså att våga droppa energislukarna. Önskar dig en fin tisdagskväll. Ska du ut och göra änglar?
GillaGilla
28 januari, 2014 kl. 09:05
Ja det är en bra kväll för änglar faktiskt! Ännu mer hos er förmodligen 😃
GillaGilla
1 februari, 2014 kl. 09:23
Så sant. Känslan är nästan som när man har satt sig på fel buss. Man måste bara kliva av, gå tillbaka och komma på vart man är på väg. Tack för dina fina och kloka ord.
//Annika Myrhammar
GillaGilla