I morse kom Haggan in i mig. Sur och vresig blev jag. Snäste till och med. Inte likt mig.
Men sedan kom jag på att hon var här och då vände hon sig om, vinkade och var borta. Bara sådär.
En värme av hennes närhet blev kvar. Jag gillar henne faktiskt. Hon är bara lite butter på utsidan men snäll ändå. Dessutom är hennes klokhet inspirerande.
Hon påminde mig om en helg i skogen i somras. När allting kändes magiskt. När naturen kändes viktigare än människo-påhittade gränser och kortsiktiga problem. Då glädjen och nyfikenheten till livet växte……
Trollslände sväng på en äng
Humlan mumlar
Vägen för myra bland harsyra
Trollben på sten
Morgonsol kvinnans kjol
Ormbunksblad gör dig glad
Älvlek och dans rävens svans
Trädets rot utan knot
Rassel och tassel
Framtidstro
Jag hoppas du får en bra dag idag!
Snart är det sommar igen.
Lotta
4 mars, 2014 kl. 08:34
Så finurlig bild, milda makters fest ju! Jag tror att Haggan fyller en viss funktion; men bäst att överlista henne.. men drivkraft finns däri!
GillaGilla
4 mars, 2014 kl. 08:50
Tack Tove! 🙂
GillaGilla
4 mars, 2014 kl. 06:06
Vad bra att hon försvann. Små gästspel är kanske bara berikande, men inte när hon stannar kvar och det börjar växa mossa. Lovar du? Jag vill ha vår först. Kram Bosse
GillaGilla
4 mars, 2014 kl. 06:10
Intressant tanke Bosse! Jag håller helt med dig! 🙂
GillaGilla