I stillheten i går

i ett rum med tomhet kvar av det som en gång varit.

Två personer, förenade, men bara mina andetag som hörs.

Tystnad, tomhet men ändå innehåll.

Så är det med motsatserna i livet.

Vi har, vi har inte.

Utan att tänka kom orden, i korta meningar på mitt papper

helt oredigerat, för jag vill inte längre ta bort, tillräckligt mycket är borta nu;

 

Det finns en värld där

alla andra världar finns

en plats för ro

för allt det som är gott

 

Dit ingen kommer som

inte vet vad det

som utanför och borta är

 

Där finns det bara

det som sker

som inget stör, glöms bort

eller kastas

 

Låt dig inte glömma

att där allting sker

din plats finns kvar

där inget saknas

Lotta