Ensamhet – vara tillsammans med sig själv

Samhörighet – höra vad andra säger (och sig själv)

 

Balansen. Både ensamhet och samhörighet är viktigt för vårt välbefinnande.

Ibland glömmer jag bort ensamheten, att bara vara med mig själv. Kanske jag undviker den lite också. För om jag har en liten stund över så fyller jag den snabbt med någon elektronisk sysselsättning, istället för att lugnt och stilla ägna mig åt mig själv. Jag hade ju kunnat meditera, läsa, skriva eller bara vara. En dimension har gått förlorat och det är jag själv som förlorar på det.

Då är det är enklare att höra samman med andra, att bara följa de impulser som andra sänder ut istället för att producera impulser till sig själv.

När man är i obalans är det svårt att producera något konstruktivt.

Tid. Om jag då inte tar mig tid att bara vara med mig själv då kanske jag inte ger mig en chans att bli kreativ.

Den kreativa processen. När jag hindrar mig själv från att kommunicera med mig själv hindrar jag min egen kreativa process. Jag blir min egen sabotör.

Då ser jag två alternativ;

• Tvinga mig tillbaka till mig själv.
• Vänta tills jag söker upp mig själv

Jag försöker hitta en kombination av de alternativen.

När jag är i balans jobbar jag med mig själv kombinerat med att vara tillsammans med andra människor som ger mig glädje och ny energi i livet.

Ta vara på små resultat på vägen. Det är alla delar av nuet som räknas. Små resultat är också en sorts resultat.

Just nu använder jag min tid till att producera något kreativt

Jag hoppas du hittar din balans mellan ensamhet och samhörighet och att det kan ge dig ett resultat som du strävar efter.

Om vi uppskattar att livet är gott mot oss kan vi se att allt blir ok till slut.

Var rädd om dig idag.

Lotta