Jag uppskattar verkligen vänner!

Många vackra vänner har jag i cybervärlden. En värld som förenar oss oavsett var i den verkliga världen vi befinner oss. Grupper jag är med i där vi uppmuntrar varandras skrivande och deltar i varandras glädje och sorg.

Det är också en värld jag måste stänga av emellanåt för att hitta tillbaka till mitt verkliga liv. Det, där jag och min familj är. Och där jag själv är. Så jag tar ett steg tillbaka för att komma i balans. Sedan är det extra roligt att återse gamla bekanta.

Ibland förenas de båda världarna. För några dagar sedan fick jag besök av en vän från ett stort land långt härifrån. Vi har känt varandra lite drygt ett år. Skrivit, kommenterat, skrivit mer. Lärt känna varandra genom ord och bilder och så plötsligt en dag kom hon ut från ett tåg från Danmark! Livs levande. Så mycket tårar och skratt och ord vi delade under 21 timmar och två minuter. Värdefull tid, som ska räcka länge.

Jag har en annan vän, på närmare håll. Den vännen tar hand om den skrivande jag. Blir det för långa uppehåll får jag reda på det. En vän som ser mina brister men inte låter mig fastna i dem, som får mig att gå ett steg vidare fast det är lite obekvämt. En vän som det är lika lätt att ha roligt med som att vara allvarlig. Det är bra.

Människor är viktiga för mig. Vänner, medmänniskor, familj. Det spelar egentligen inte så stor roll vilken benämning de får i våra liv. Bara vi tar till vara på dem, lyssnar, hjälper varandra. Likväl är det viktigt att ha tid med bara sig själv. Lyssna och hjälpa sig själv. Båda delarna behövs. Som Yin och yang, mörker och ljus, natt och dag. Balans.

Ju mer vänskap jag känner till mig själv desto starkare och vackrare blir min vänskap med andra.

Så idag börjar jag på en ny resa som egentligen är min fortsättning. Spännande ska det bli att möta morgondagen. Och just nu är jag precis här.

Jag önskar dig en underbar dag. Med dig själv och de människor du möter.

Lotta