Ja det finns ju en mormor också, men morfar är kanske lite mer huvudperson, eller egentligen är ju Olivia det, fast morfar är ju hjälten iallafall!

I vilket fall är den här boken skriven till mig, helt säkert. För jag älskade den från början till slut, trodde nästan att jag var med där, hos morfar, och mormor.

Fast egentligen är den ju skriven för barn.

Men just nu har jag inga barn att läsa barnböcker för så jag får ju läsa dem själv. Och jag gillar verkligen barnböcker. Ibland när barnen var mindre och hade somnat efter lässtunden stannade jag kvar och tjuvläste fortsättningen för jag ville verkligen veta hur det skulle gå.

Idag fick yngsta dottern läsa Polkagrismorfarn för ett expertutlåtande för det är ändå inte så länge sedan hon blev läst för (tycker jag iallafall) och den blev klart godkänd.

Det fina och spännande med barnböcker är det till synes enkla sättet att bygga upp något med fantasin. Det är snälla och trygga böcker med bara ett litet inslag av något som är lagom otäckt.

Precis så fint har Britta Lindgren berättat om Polkagrismorfarn. Hon har en varm och positiv syn på barn och de människor som är i deras omgivning. Olivias vardag skildras med närhet och klarhet. Lätt att förklara för ett barn i 4-8 års åldern.

Jag hoppas du läser Polkagrismorfarn,  för dig själv eller för något barn du känner. På www.polkagrismorfarn.se kan man läsa mer om boken, om författaren Britta Lindgren och om illustratören Annika Ekdahl, som gjort fina illustrationer i boken och på hemsidan.

Här finns den på AdLibris och på Bokus

Jag önskar dig en somrig, vacker dag.

Lotta