Lotta Wanners blogg

För att ord och bilder ger människor vägar till kommunikation och om vår jord ska vara en bra plats att leva på behöver vi kommunicera mera.


2 kommentarer

Novellidé på bokförlaget SPAM

cropped-fill-your-paper-with-the-breathings-of.png

SPAM är bokförlaget som går sin egen väg. Man kan läsa mer om det här

Eftersom de uppmanar alla som vill att skriva en novell går jag och funderar på vad Birgitta, Albert och kanske Marie ska hitta på och vad de ska råka ut för.

Jag tror att i min berättelse ska det ligga något dolt under ytan? Något väntar på att avslöjas? Någon saknas, varför?

Jag har max 7 500 (inklusive blanksteg) och fram till den 30/4 för att ta reda på det, skicka in och få den publicerad på SPAM’s blogg.

Allt om Novell idén är beskrivet på deras hemsida här

Hoppas på att läsa din novell där snart! 🙂

(och min 🙂 )

Lotta


7 kommentarer

När björken står naken

 

Björk2

Utanför mitt köksfönster står en björk.

Det är en annan björk än den som är här på bilden. Men jag vill ju låta mina grannar få ha sin husfrid, så jag tar inte någon bild på just deras björk.

Fast det egentligen är den björken det handlar om.

Hmmmm

Jag är mycket tacksam över den stilla lunk mitt liv för tillfället befinner sig i. Mina dagar består för det mesta av att studera mitt favoritämne etnologi, skriva på min bok och måla mina tavlor. För det mesta är jag helt absorberad av detta.

Därför kom årets avlövning som en riktig chock för mig! Jag råkade titta upp när jag fyllde på vatten till mitt kaffe och såg att grannens björk var alldeles naken! Sista jag såg den (tyckte jag) hade den varit vackert guldgul!

Då tänkte jag tre saker:

  • Jag borde vara mer uppmärksam på naturen runtomkring mig!
  • Ett träd i all sin nakenhet kan se väldigt sorgset ut.
  • När solen lyser på grenarna får de nytt liv.

Och eftersom jag sen alltid måste krångla till det ytterligare i mina funderingar tänkte jag:

När nu björken står där i all sin nakenhet är alla grenarna lika delar av trädet, varken mer eller mindre. Alla delar behövs för att det ska bli ett träd. Så ser jag på mänskligheten också.

I år ska jag lära mig acceptera vintern och ta tillvara de läkande delarna. Under tiden gror livet dolt i marken i väntan på den värmande våren. Allt passar ihop och behövs. Och när tiden är mogen så är våren här igen.

Hösten kommer tidigt om morgonen men våren i slutet på en vinterdag.

(- Elizabeth Bowen , irländsk författarina 1899-1973)

Jag önskar dig en underbar dag.

Lotta


Lämna en kommentar

DU är inbjuden!

Mammsen vid havet

 

Hur ser DITT Malmö ut?

En dynamisk, omvälvande och historisk stad ska beskrivas!

Jag tror på kommunikation mellan människor. Vi kan komma långt och vi kan komma
vidare om vi lär oss att se och om vi lär oss att lyssna. Vi lär oss av varandra!

Ett projekt är på gång och på min blogg bjuds DU in till kommunikation.
Projektet handlar om hur vi tillsammans, på olika sätt, kan beskriva en gemensam
företeelse; MALMÖ.

En stad BLIR av människorna som bor och verkar där!

Jag behöver hjälp.

Mina ord och bilder räcker inte till för att beskriva en hel stad därför bjuds du in till min
blogg för att med ord och bild beskriva DITT Malmö, dina smultronställen; de
platser som betytt/betyder något för dig och som du vill dela med dig av.

Projektet startar nu i september och avslutas (?)

Du skickar enkelt din text (max 300 ord) och dina bilder (mobilfoto fungera utmärkt) till lottawanner@gmail.com

Jag förbehåller mig rätten att tillsammans med dig publicera text och bild. Ditt namn
för både text och bild anges i inlägget.

Nu skriver vi historia, en del av MALMÖ.

Snart syns DINA ord och bilder här på bloggen!

Välkommen!

Lotta


4 kommentarer

Vackert med Vänskap

två enkla

Jag uppskattar verkligen vänner!

Många vackra vänner har jag i cybervärlden. En värld som förenar oss oavsett var i den verkliga världen vi befinner oss. Grupper jag är med i där vi uppmuntrar varandras skrivande och deltar i varandras glädje och sorg.

Det är också en värld jag måste stänga av emellanåt för att hitta tillbaka till mitt verkliga liv. Det, där jag och min familj är. Och där jag själv är. Så jag tar ett steg tillbaka för att komma i balans. Sedan är det extra roligt att återse gamla bekanta.

Ibland förenas de båda världarna. För några dagar sedan fick jag besök av en vän från ett stort land långt härifrån. Vi har känt varandra lite drygt ett år. Skrivit, kommenterat, skrivit mer. Lärt känna varandra genom ord och bilder och så plötsligt en dag kom hon ut från ett tåg från Danmark! Livs levande. Så mycket tårar och skratt och ord vi delade under 21 timmar och två minuter. Värdefull tid, som ska räcka länge.

Jag har en annan vän, på närmare håll. Den vännen tar hand om den skrivande jag. Blir det för långa uppehåll får jag reda på det. En vän som ser mina brister men inte låter mig fastna i dem, som får mig att gå ett steg vidare fast det är lite obekvämt. En vän som det är lika lätt att ha roligt med som att vara allvarlig. Det är bra.

Människor är viktiga för mig. Vänner, medmänniskor, familj. Det spelar egentligen inte så stor roll vilken benämning de får i våra liv. Bara vi tar till vara på dem, lyssnar, hjälper varandra. Likväl är det viktigt att ha tid med bara sig själv. Lyssna och hjälpa sig själv. Båda delarna behövs. Som Yin och yang, mörker och ljus, natt och dag. Balans.

Ju mer vänskap jag känner till mig själv desto starkare och vackrare blir min vänskap med andra.

Så idag börjar jag på en ny resa som egentligen är min fortsättning. Spännande ska det bli att möta morgondagen. Och just nu är jag precis här.

Jag önskar dig en underbar dag. Med dig själv och de människor du möter.

Lotta

 


2 kommentarer

#Blogg100 4o dagar minus 7

bibeln

Det är ok.

Att jag gjort mellanrum. Dagar när jag inte kunnat skriva.

Jag har haft panik för att jag inte hittat mina ord!

Men nu känner jag mig som vanligt igen. Just nu iallafall.

Det är jag tacksam för.

Jag kan sitta vid min pappas skrivmöbler. Där känner jag mig lugn.

skrivbordet fb

 

Jag planerar för skrivande igen. Jag har mer än ett utkast på gång. Och jag sätter mig ju faktiskt här och gör detta inlägget och det känns bra!

Faktiskt är jag väldigt tacksam för Blogg100 evenemanget. Det har hållt mitt fokus kvar vid orden. Ord som tar mig igenom det som händer i livet.

Att läsa andras intressanta,  roliga, tänkvärda bloggar är ett jättefint sätt att bli inspirerad också!

Nästa gång ska jag berätta om begravningsförberedelser. Minsann hade käre pappa gått ur Svenska Kyrkan, fast ingen riktigt visste om det. Då blir det borgerlig begravning. Det ska bli spännande.

Hoppas du får en bra dag idag. 🙂

Lotta

 


8 kommentarer

Skrivarkurs

2014-01-20 390

 

I höstas hade jag glädjen att vara med på en skrivarkurs som Multimanus med Johanna Wistrand arrangerade.

Det var en väldigt smart och genomtänkt kurs; Kom igång och skriv

Förutom mycket bra tips kring skrivande fick man många nyttiga skrivuppgifter. En var att skriva fritt under ca 10 minuter kring en given mening. Jag kan varmt rekommendera någon av hennes kurser och att dessutom köpa till ett coaching samtal efter kursens slut. Det var verkligen givande.

Idag skickar jag med några av mina början på berättelser:

1)

Vägguret stannade när han slutade andas, precis som farmor hade förutspått. Jonatan hade aldrig riktigt trott på henne. Men nu hade han varit med och sett det i verkligheten. Farfar låg på sin säng. Han hade dragit sitt sista andetag. Farmor satt med hans hand mellan sina båda och tårar rann nerför hennes skrynkliga kinder. Jonatan tittade under lugg på de andra i rummet. Mamma och pappa grät också. Men varför var de ledsna? tänkte Jonatan. Farfar hade ju varit glad när han lämnade dem. Han hade tittat upp på farmor och sagt ”Nu har jag inte ont längre Hilda”. Farmor strök honom över kinden, som hon gjort så många gånger. ”Du ska tro det är vackert här. Jag ser mor och far, de vinkar till mig. Hilda jag väntar på dig här. När du vill så kommer jag att följa med dig”. Sedan hade han tagit ett andetag till och när han andades ut sjönk hans kropp ihop och Jonatan kunde känna hur hans energi försvann ur rummet. Och vägguret hade stannat.

Något vått landade på Jonatans hand. Han tittade förvånat. Han märkte att hans ögon var fulla av tårar. Så konstigt. Han hade inte gråtit någon gång sedan han var mycket liten. Det blev alldeles kallt inuti honom. Han insåg att farfar aldrig mer skulle finnas här.

 

2)

Utanför butiken runt hörnet såg hon alla löpsedlarna med sin bild på. Det var verkligen ingen snygg bild. Hon såg drogad och slampig ut. Inte alls som hon upplevde sig själv. Hon gick snabbt in och bort till mjölkkylen. Tog ett paket mjölk och ett paket juice. Hon kände sig som bedövad.  Kan någon känna igen henne? undrade hon. Nej, det kan inte vara möjligt, försökte hon trösta sig själv. När hon betalade kollade killen vid kassan lite närmare på henne. Hon försökte ignorera det. ”Du” började han. Hon tittade ner, låtsades att hon inget märkte. ”Du är snyggare i verkligheten” sa han. Då blev hon varm i hjärtat. Det finns ändå vänlighet på vår jord, tänkte hon. ”Tack så mycket” sa hon och hennes leende gjorde henne verkligen vacker. ”I morgon kommer det nya” fortsatte han. ”Då är inte detta viktigt längre”. Det finns hopp, tänkte hon när hon gick ut ur butiken. På vägen hem började det kännas bra igen.

Hon blev stoppad av en journalist precis utanför sin port, utan en chans att undvika fotografen.

 

Ja så kan det gå med flödesskrivning…..

Det kommer kanske några andra små berättelser i morgon?

Jag önskar dig en riktigt bra dag!

Lotta


5 kommentarer

Bok om Böcker

bok om kropp och själ

Jag älskar verkligen titeln på denna boken.

Ja, jag vet det finns massor med böcker som handlar om skrivande. Det finns många som är riktigt bra.

Denna är också riktigt bra. Tycker jag. Man får en skön stund medan man läser den, för hennes röst är varm och klok och vänder sig direkt till mig. Jag blir uppmuntrad av hennes motgångar och framsteg. Hon motiverar mig att fortsätta skriva och hon ger mig tips och idéer som jag har verklig nytta av för att hitta skrivaren inom mig.

Den är inte skriven för att förklara hur man använder social media. Där finns inte råd och tips om Twitter och Facebook, det finns annan litteratur för det. I denna hittar man själva grunden till hur ens själ hamnar på ett papper.

Jag bläddrar igenom boken nu för att hitta några exempel som jag kan förmedla, men jag fastnar i meningarna och läser om sidorna och tycker allt är lika bra, igen. Jag kan inte välja. Men vid ett kapitel har jag ritat små hjärtan i marginalerna på några ställe. Bredvid kapitelrubriken finns det också ett hjärta; Detaljens mystik . Det låter spännande på något vis. Ett hjärta står bredvid detta stycket:

Vi måste bli skribenter som accepterar verkligheten, älskar detaljerna och skrider fram genom livet med ett ja på läpparna, så tvärsäkert att det aldrig mer kan bli några nej i världen, som stympar livet och hindrar dessa detaljer att leva vidare.

Jag säger inte att du måste skaffa ytterligare en bok om skrivande, men om du råkar få syn på den på biblioteket eller i en väns bokhylla eller på något annat tokigt ställe så kan du ju prova att läsa den.

Lycka till   ♥

Lotta