Lotta Wanners blogg

För att ord och bilder ger människor vägar till kommunikation och om vår jord ska vara en bra plats att leva på behöver vi kommunicera mera.

Kategoriarkiv: Blogg100


av 3 kommentarer

Astrid, Astrid

”Döden, döden.”

Varje dag pratade Astrid med sina systrar Ingegerd och Stina i telefon. De började alltid samtalen med orden ”döden, döden” för att liksom ha det avklarat, sedan pratade de om andra saker.

Från sidan www.Astridlindgren.se

Det är inte klokt vad det varit svårt för mig att prata om döden genom åren.

Som en struts har jag inbillat mig att det inte finns om jag inte ser det.

Om jag anstränger mig tror jag pappa berättat att han gått ur kyrkan och således inte får kyrklig begravning. Men jag har inte lyssnat alls. Döden har ju inte funnits.

Astrid Lindgren var en mycket klok kvinna på många sätt. Hon kunde tala om döden och till och med förklara för barnen. Lika naturlig som livet är döden.

För visst blir det lite roligare om man tänker på ett Nangijala efter detta.

En annan klok kvinna som är en nyare bekantskap, är Eva Rudolf, begravningsrepresentanten på Fonus i Limhamn, Malmö. Hon har lotsat oss igenom alla vindlande passager av det som händer när en nära anhörig går bort.

Hon är dessutom den borgerliga officianten som kommer att leda ceremonin vi kommer att ha för pappa. Tillsammans har vi kunnat planera för musik och texter som vi hoppas ska ge oss alla en fin minnesstund och pappa hedras för den underbara medmänniska han är.

Fonus har  en riktigt bra funktion på sin hemsida Vita Arkivet, (länk här!)  Jag vill gärna rekommendera alla att gå in och fylla i det. Det är helt kostnadsfritt, förvaras digitalt och kan användas på vilken Fonusbyrå som helst i landet efter man har avlidit. Man kan gå in och ändra där själv när som helst om man tex kommer på ett annat musikstycke man vill ska spelas eller en annan sorts blommor man tycker om. Det är till stor hjälp när anhöriga ska ordna med allt. Speciellt om man skulle ryckas bort hastigt och inte har hunnit prata så mycket om hur man vill ha det.

Jag tyckte detta var viktigt att prata om redan när jag skrev: Not enough time, kika in och läs om du har tid. 🙂

Jag unskar dig en underbar dag!

Lotta


av 2 kommentarer

#Blogg100 4o dagar minus 7

bibeln

Det är ok.

Att jag gjort mellanrum. Dagar när jag inte kunnat skriva.

Jag har haft panik för att jag inte hittat mina ord!

Men nu känner jag mig som vanligt igen. Just nu iallafall.

Det är jag tacksam för.

Jag kan sitta vid min pappas skrivmöbler. Där känner jag mig lugn.

skrivbordet fb

 

Jag planerar för skrivande igen. Jag har mer än ett utkast på gång. Och jag sätter mig ju faktiskt här och gör detta inlägget och det känns bra!

Faktiskt är jag väldigt tacksam för Blogg100 evenemanget. Det har hållt mitt fokus kvar vid orden. Ord som tar mig igenom det som händer i livet.

Att läsa andras intressanta,  roliga, tänkvärda bloggar är ett jättefint sätt att bli inspirerad också!

Nästa gång ska jag berätta om begravningsförberedelser. Minsann hade käre pappa gått ur Svenska Kyrkan, fast ingen riktigt visste om det. Då blir det borgerlig begravning. Det ska bli spännande.

Hoppas du får en bra dag idag. 🙂

Lotta

 


av 7 kommentarer

Tankens vindlande väg mot Resultat

 

grodor

Ensamhet – vara tillsammans med sig själv

Samhörighet – höra vad andra säger (och sig själv)

 

Balansen. Både ensamhet och samhörighet är viktigt för vårt välbefinnande.

Ibland glömmer jag bort ensamheten, att bara vara med mig själv. Kanske jag undviker den lite också. För om jag har en liten stund över så fyller jag den snabbt med någon elektronisk sysselsättning, istället för att lugnt och stilla ägna mig åt mig själv. Jag hade ju kunnat meditera, läsa, skriva eller bara vara. En dimension har gått förlorat och det är jag själv som förlorar på det.

Då är det är enklare att höra samman med andra, att bara följa de impulser som andra sänder ut istället för att producera impulser till sig själv.

När man är i obalans är det svårt att producera något konstruktivt.

Tid. Om jag då inte tar mig tid att bara vara med mig själv då kanske jag inte ger mig en chans att bli kreativ.

Den kreativa processen. När jag hindrar mig själv från att kommunicera med mig själv hindrar jag min egen kreativa process. Jag blir min egen sabotör.

Då ser jag två alternativ;

  • Tvinga mig tillbaka till mig själv.
  • Vänta tills jag söker upp mig själv

Jag försöker hitta en kombination av de alternativen.

När jag är i balans jobbar jag med mig själv kombinerat med att vara tillsammans med andra människor som ger mig glädje och ny energi i livet.

Ta vara på små resultat på vägen. Det är alla delar av nuet som räknas. Små resultat är också en sorts resultat.

Just nu använder jag min tid till att producera något kreativt

Jag hoppas du hittar din balans mellan ensamhet och samhörighet och att det kan ge dig ett resultat som du strävar efter.

Om vi uppskattar att livet är gott mot oss kan vi se att allt blir ok till slut.

Var rädd om dig idag.

Lotta


av Lämna en kommentar

Gammal mossa

20140331-101241.jpg

Mossrivare hyrd och använd.

Nytt friskt gräs ska få växa upp här.

Och gammal mossa läggs i påsar och körs till tippen. Ordning och reda.

Fast anledningen till att jag tar fotot är ju att jag inte behöver räfsa, käre mannen gör det, också. Jag har uppdraget att gå med strollern och så gräsfrö. Lite lagom ansträngande alltså.

Det är en underbar, solig dag. En ny efterlängtad säsong är på ingång. Lika hjärtligt välkommen varje år.

Daga att börja tänka lite på påsken kanske?

Hoppas du får en jättefin dag idag.

Lotta >


av 7 kommentarer

I stillhet

cropped-img_1320.jpg

I stillheten i går

i ett rum med tomhet kvar av det som en gång varit.

Två personer, förenade, men bara mina andetag som hörs.

Tystnad, tomhet men ändå innehåll.

Så är det med motsatserna i livet.

Vi har, vi har inte.

Utan att tänka kom orden, i korta meningar på mitt papper

helt oredigerat, för jag vill inte längre ta bort, tillräckligt mycket är borta nu;

 

Det finns en värld där

alla andra världar finns

en plats för ro

för allt det som är gott

 

Dit ingen kommer som

inte vet vad det

som utanför och borta är

 

Där finns det bara

det som sker

som inget stör, glöms bort

eller kastas

 

Låt dig inte glömma

att där allting sker

din plats finns kvar

där inget saknas

Lotta


av 2 kommentarer

Onsdag

Dagarna släpar sig fram.

Pappa ligger i en sjukhussäng, kommer inte att bli frisk.

Vet han om att han väntar?

Vissa saker blir viktigare än andra.

Att ena dottern får sitta i en sminkstol på Kick’s och bli fin och prova nya produkter är viktigt.

Att mina skosnöre håller på att gå i sönder och jag borde köpa nya är helt oviktigt.

Så reagerar jag. Någon annan kanske hade reagerat helt annorlunda.

Döden berör oss alla på något sätt.

Vi slutar inte själva att leva, men vi betraktar livet på ett annat sätt.

Att vi blir medvetna om att döden finns är viktigt.

Att försöka förstå eller ha en aning om hur vi vill förstå innan vi berörs av den

Det går inte att undvika döden, hur gärna vi än vill tro att vi kan.

Inte med shopping, jobba, beroende, ingenting.

Men det gör ingenting, om vi bara kan lära oss att uppskatta livet istället och allt det som är inbegripet i livet; människor, djur, natur.

Jag har alltid varit så rädd för döden att jag låtsat som om den inte fanns, men någonstans på vägen har jag försökt lära mig och att förstå. Det går bättre nu. Jag har funderat länge. Jag har en idé som gör att jag känner mig lugnare nu än jag gjorde förr. Men tanken på saknad och sorg berör mig fortfarande djupt.

Mitt liv kommer fortfarande att snurra vidare som vanligt, men pappa kommer inte längre att vara med och delta. Jag kommer aldrig mer att höra hans röst, hans skratt.

Det är de roliga sakerna jag kommer ihåg nu. Alla gånger vi skrattat tillsammans.

Det får mig att tänka att roliga saker är viktigare i livet än sorgliga.

Jag tar med mig de fina sakerna jag lärt av honom.

Nu måste jag börja en annorlunda resa i mitt liv.

I morgon är det torsdag

Lotta


av Lämna en kommentar

Tisdag

Dag 25 i #Blogg100, fast en dag råkade jag publicera på min engelska blogg och igår rusade hela dagen förbi i ett känslomässig, förkylt kaos. Så kan det bli.

Dagens tankar idag går kring J.R.R Tolkiens enstående förmåga att fånga livet, människans resa och det som ligger bortom, det som vi egentligen inte vet någonting om, men har olika  funderingar om.

För idag var Sagan om Ringen del 3 extended version det tacksamma valet för underhållning under några klart förkylda timmar.

Så jag bläddrar mig igenom några användbara citat:

“There is nothing like looking, if you want to find something. You certainly usually find something, if you look, but it is not always quite the something you were after.”
― J.R.R. Tolkien, The Hobbit

 

“Oft hope is born when all is forlorn.”
― J.R.R. Tolkien, The Return of the King

 

“It is useless to meet revenge with revenge; it will heal nothing.”
― J.R.R. Tolkien, The Return of the King

 

“Many that live deserve death. And some that die deserve life. Can you give it to them? Then do not be too eager to deal out death in judgement.”
― J.R.R. Tolkien, The Fellowship of the Ring

 

“End? No, the journey doesn’t end here. Death is just another path, one that we all must take. The grey rain-curtain of this world rolls back, and all turns to silver glass, and then you see it.”
― J.R.R. Tolkien, The Return of the King

 

“Don’t adventures ever have an end? I suppose not. Someone else always has to carry on on the story.”
― J.R.R. Tolkien, The Fellowship of the Ring

 

Ja det blir ju långtråkigt om jag fortsätter att citera allt han skrivit. Klok var han iallafall. Är jag tjatig om jag berättar att han skrev denna berättelsen i brev till sin son som som var flygare i RAF under kriget? Mycket kan man förstå on man tänker sig att det är krig runtomkring dem. Vänner, fiender, hjältedåd. Och örnarna som kommer flygande och räddar dem när all annan räddning verkar utom räckhåll.

Jag önskar dig en bra dag.


av 6 kommentarer

21 mars idag!

Vilken tur!

Då är det den Internationella Poesidagen!

Då kan man ju passa på att anmäla sig till den årliga poesimånaden

logo-napowrimo

Nu är det ju så att jag planerat hela året för denna månaden,  sedan jag deltog förra året.

Ok, tillbaka till Internationella Poesidagen:

  • Instiftad av FN-organet UNESCO år 1999 vid ett möte i Paris med bland annat dessa motiveringar:

  • Poetry reaffirms our common humanity by revealing to us that individuals, everywhere in the world, share the same questions and feelings.

  • Poetry is the mainstay of oral tradition and, over centuries, can communicate the innermost values of diverse cultures.

  • Och jag måste ju också skicka med denna formuleringen:

  • One of the main objectives of the Day is to support linguistic diversity through poetic expression and to offer endangered languages the opportunity to be heard within their communities.

Jag visste väl att det skulle intressera dig!

Svårt att hinna med? Frågar jag mig själv. Hoppas inte, iallafall.

Var rädd om din dag

Lotta

Fill your paper