Nu har jag läst de här fina böckerna från Vulkan Förlag – Vulkan gör din egen bok.
Jag började med Hemläxan av Jonas Aspegren, sedan Ömtåligt gods av Katarina Vikström och slutligen Viskskrik av Kristina Emanuelsson
De var väldigt läsvärda alla tre.
Gå gärna in på Vulkans hemsida här, och kolla runt lite. Där finns tips på lite av varje. Mycket nöje!
Jag tittade precis igenom mina tidigare inlägg här på bloggen och upptäckte lite research jag gjorde om Biblioteket här i Hörby, Byn där jag bor. Det är ju verkligen både en vacker byggnad och en riktigt fin service vi har.
Jag skickar den till er igen här idag:
I Hörby finns mycket som är bra.
Biblioteket till exempel. (Länk här!)
Det börjar bra redan på utsidan, för man kan nog säga att det är en vacker byggnad.
Huset byggdes ursprungligen som ett Järnvägshotell vid det som då blev Stationsområdet. År 1882 öppnades linjen Hörby-Höör minsann! Och då behövde man ju såklart ett hotell som resande kunde bo på. Det började gästgivaregårdens krögare Johan Nilsson att bygga på 1883 och den 11 januari 1885 firades det med stor invigningsbal då häradshövding L. von Sydow höll invigningstal. Järnvägslinjerna medförde stor handelsaktivitet i Hörby. Det var ju bra. Men sedan var nog inte Hörby tillräckligt intressant så 1967 lades den sista sträckan ned och spåren togs bort. Lite ironiskt ändå att Pågatågen började köra 1983… men det finns ju buss.
På tal om buss:
Bokbussen har ju ett romantiskt skimmer över sig. I ur och skur tar den sig till oss människor som hungrar efter litterär fröjd i våra liv. En underbar idé om man inte kan ta sig in till samhället av någon anledning. Eller om man råkar vara på en av bygdens grundskolor när bokbussen är där. Då kan man se barn som springer till bokbussen med en bok i handen som de ska lämna tillbaka, eller låna om. 🙂 Det är litterär fröjd det!
Det påminner mig om en riktigt trevlig bok som heter
Det handlar om en man som råkar hamna i en situation där han kan rädda en bokbuss!!
Men nu är det ju ändå så att vi hamnat i en digital tillvaro och vi behöver inte längre vara beroende av den romantiska delen av boklivet. Vi har helt enkelt tagit nästa steg till litteraturen. Vi kan ladda ner böcker och filmer till våra kära apparater oavsett tid och plats vi befinner oss på. Det ÄR bra. Och biblioteket i Hörby har hängt med på det tåget. Man kan ladda ner böcker, filmer, ljudböcker, pc-spel för barn, språkkurser till mobilen, mp3-spelare, i-pod eller usb-minne med lånetid på 4 veckor. Dessutom, i det gemensamma bibliotekssystemet de är kopplade till finns det tillgång till en miljon böcker!
Varför berättar jag allt det här egentligen?
Dels för att ord och böcker är viktigt för oss, speciellt eftersom det är lätt att glömma bort det i vår elektroniska tillvaro.
Dels för att personalen som jobbar på Hörby Bibiliotek är en enastående entusiastisk skara som alltid välvilligt förmedlar kunskap och glädje till sitt arbetsområde! Stort tack till dem.
Kanske hittar du lite glädje med en bok idag? Hoppas det!
Lotta
Ja det finns ju en mormor också, men morfar är kanske lite mer huvudperson, eller egentligen är ju Olivia det, fast morfar är ju hjälten iallafall!
I vilket fall är den här boken skriven till mig, helt säkert. För jag älskade den från början till slut, trodde nästan att jag var med där, hos morfar, och mormor.
Fast egentligen är den ju skriven för barn.
Men just nu har jag inga barn att läsa barnböcker för så jag får ju läsa dem själv. Och jag gillar verkligen barnböcker. Ibland när barnen var mindre och hade somnat efter lässtunden stannade jag kvar och tjuvläste fortsättningen för jag ville verkligen veta hur det skulle gå.
Idag fick yngsta dottern läsa Polkagrismorfarn för ett expertutlåtande för det är ändå inte så länge sedan hon blev läst för (tycker jag iallafall) och den blev klart godkänd.
Det fina och spännande med barnböcker är det till synes enkla sättet att bygga upp något med fantasin. Det är snälla och trygga böcker med bara ett litet inslag av något som är lagom otäckt.
Precis så fint har Britta Lindgren berättat om Polkagrismorfarn. Hon har en varm och positiv syn på barn och de människor som är i deras omgivning. Olivias vardag skildras med närhet och klarhet. Lätt att förklara för ett barn i 4-8 års åldern.
Jag hoppas du läser Polkagrismorfarn, för dig själv eller för något barn du känner. På www.polkagrismorfarn.se kan man läsa mer om boken, om författaren Britta Lindgren och om illustratören Annika Ekdahl, som gjort fina illustrationer i boken och på hemsidan.
Här finns den på AdLibris och på Bokus
Jag önskar dig en somrig, vacker dag.
Lotta
Dag 25 i #Blogg100, fast en dag råkade jag publicera på min engelska blogg och igår rusade hela dagen förbi i ett känslomässig, förkylt kaos. Så kan det bli.
Dagens tankar idag går kring J.R.R Tolkiens enstående förmåga att fånga livet, människans resa och det som ligger bortom, det som vi egentligen inte vet någonting om, men har olika funderingar om.
För idag var Sagan om Ringen del 3 extended version det tacksamma valet för underhållning under några klart förkylda timmar.
Så jag bläddrar mig igenom några användbara citat:
“There is nothing like looking, if you want to find something. You certainly usually find something, if you look, but it is not always quite the something you were after.”
― J.R.R. Tolkien, The Hobbit
“Oft hope is born when all is forlorn.”
― J.R.R. Tolkien, The Return of the King
“It is useless to meet revenge with revenge; it will heal nothing.”
― J.R.R. Tolkien, The Return of the King
“Many that live deserve death. And some that die deserve life. Can you give it to them? Then do not be too eager to deal out death in judgement.”
― J.R.R. Tolkien, The Fellowship of the Ring
“End? No, the journey doesn’t end here. Death is just another path, one that we all must take. The grey rain-curtain of this world rolls back, and all turns to silver glass, and then you see it.”
― J.R.R. Tolkien, The Return of the King
“Don’t adventures ever have an end? I suppose not. Someone else always has to carry on on the story.”
― J.R.R. Tolkien, The Fellowship of the Ring
Ja det blir ju långtråkigt om jag fortsätter att citera allt han skrivit. Klok var han iallafall. Är jag tjatig om jag berättar att han skrev denna berättelsen i brev till sin son som som var flygare i RAF under kriget? Mycket kan man förstå on man tänker sig att det är krig runtomkring dem. Vänner, fiender, hjältedåd. Och örnarna som kommer flygande och räddar dem när all annan räddning verkar utom räckhåll.
Jag önskar dig en bra dag.
Jag älskar verkligen titeln på denna boken.
Ja, jag vet det finns massor med böcker som handlar om skrivande. Det finns många som är riktigt bra.
Denna är också riktigt bra. Tycker jag. Man får en skön stund medan man läser den, för hennes röst är varm och klok och vänder sig direkt till mig. Jag blir uppmuntrad av hennes motgångar och framsteg. Hon motiverar mig att fortsätta skriva och hon ger mig tips och idéer som jag har verklig nytta av för att hitta skrivaren inom mig.
Den är inte skriven för att förklara hur man använder social media. Där finns inte råd och tips om Twitter och Facebook, det finns annan litteratur för det. I denna hittar man själva grunden till hur ens själ hamnar på ett papper.
Jag bläddrar igenom boken nu för att hitta några exempel som jag kan förmedla, men jag fastnar i meningarna och läser om sidorna och tycker allt är lika bra, igen. Jag kan inte välja. Men vid ett kapitel har jag ritat små hjärtan i marginalerna på några ställe. Bredvid kapitelrubriken finns det också ett hjärta; Detaljens mystik . Det låter spännande på något vis. Ett hjärta står bredvid detta stycket:
Vi måste bli skribenter som accepterar verkligheten, älskar detaljerna och skrider fram genom livet med ett ja på läpparna, så tvärsäkert att det aldrig mer kan bli några nej i världen, som stympar livet och hindrar dessa detaljer att leva vidare.
Jag säger inte att du måste skaffa ytterligare en bok om skrivande, men om du råkar få syn på den på biblioteket eller i en väns bokhylla eller på något annat tokigt ställe så kan du ju prova att läsa den.
Lycka till ♥
Lotta
Så nu plockar jag fram lite gammal skåpmat från arkivet
En dag lärde jag känna en ny vän.
Vännen påpekade att jag kanske kunde skriva lite på min svenska blogg och inte bara på den engelska.
Det verkar ju faktiskt ganska logiskt eftersom svenska ju är mitt modersmål.
Tja, så sitter jag där med en tom skärm framför mig och funderar och funderar. Ser mig omkring för att söka inspiration. Tittar på bokstapeln från biblioteket, ser den inte, tittar igen. Då plötsligt ser jag den!
För visst är det alldeles otroligt konstigt att jag som förållandevis tänkande person tyckte det var en bra idé att köpa fyra “nya” böcker när jag redan har flera hyllmeter med böcker som jag inte hunnit läsa än?
Bara för att jag läste en bok av Yasar Kemal en gång för länge sedan och tyckte den var jättebra så får jag för mig att fyra böcker av denne författare är en bra idé att införskaffa. Kan det vara för att de bara kostade 20 kronor tillsammans på bibliotekets årliga utförsäljning?
Men hur förklara jag då inköpet i somras:
Jo det var ju Selma Lagerlöfs samlade verk och jag tyckte jag det var värt 200:-! Varje dag jag går förbi den här hyllan tänker jag: – En vacker dag ska jag läsa dem!
Hur konstig är man egentligen?
Ja det är nog bara att inse att böcker är en viktig del i mitt liv. Jag är överväldigad av faktumet att människans önskan att kommunicera med andra människor är en oerhörd drivkraft att uttrycka sig och förmedla ord! Att genom hsitorien har ord förmedlas under de mest förundrande förhållande. I tider före vår tekniskt utvecklade kämpade människor med sina förutsättningar för att föreviga sinnenas utsvävningar.
Därför känner jag en skyldighet och en längtan att förvalta de ord och meningar som råkar passera i min väg.
Jag kanske inte vågar gå in på biblioteket nästa år, men jag kommer säkerligen att fortsätta dras till antikvariat och bokhandlar, det går alltid att klämma in en bokhylla till.
Så håll ögonen öppna efter nya gamla böcker!
Jag önskar dig en riktigt bra dag!
Lotta
Tack vare dig Bosse Lidén!
Din blogg inspirerar mig ständigt
Jag kom på att jag också läste en bok:
Länk till boken på adlibris sida här
Det är den fantastiska berättelsen av Ingrid Betancourt som beskrev sin fångenskap hos FARC-gerillan i Columbia.
Hennes beskrivningar av djungeln var så levande att jag bokstavligt talat befann mig precis där!
Men det var framförallt de levande beskrivningarna av hennes ständigt närvarande medvetande som imponerade på mig. Så stark och ändå alltid så insiktsfull och kärleksfull!
Hon berövades förutom sin frihet även 6 år och fem månader av sina barns uppväxt!. Återseendet av barnen och andra släktingar efter fritagningen blev naturligtvis väldigt känslofyllt.
Läs den!
Njut av din dag!
Lotta
Idag lärde jag känna en ny vän.
Vännen påpekade att jag kanske kunde skriva lite på min svenska blogg och inte bara på den engelska.
Det verkar ju faktiskt ganska logiskt eftersom svenska ju är mitt modersmål.
Tja, så sitter jag där med en tom skärm framför mig och funderar och funderar. Ser mig omkring för att söka inspiration. Tittar på bokstapeln från biblioteket, ser den inte, tittar igen. Då plötsligt ser jag den!
För visst är det alldeles otroligt konstigt att jag som förållandevis tänkande person tyckte det var en bra idé att köpa fyra ”nya” böcker när jag redan har flera hyllmeter med böcker som jag inte hunnit läsa än?
Bara för att jag läste en bok av Yasar Kemal en gång för länge sedan och tyckte den var jättebra så får jag för mig att fyra böcker av denne författare är en bra idé att införskaffa. Kan det vara för att de bara kostade 20 kronor tillsammans på bibliotekets årliga utförsäljning?
Men hur förklara jag då inköpet i somras:
Bara för att det var Selma Lagerlöfs samlade verk tyckte jag det var värt 200:-! Ok, jag hade lite extra pengar då, men ändå, jag tyckte det var värt det! Och varje dag jag går förbi dem tänker jag: – En vacker dag ska jag läsa dem!
Hur konstig är man egentligen?
Ja det är nog bara att inse att böcker är en viktig del i mitt liv. Jag är överväldigad av faktumet att människans önskan att kommunicera med andra människor är en oerhörd drivkraft att uttrycka sig och förmedla ord! Att genom hsitorien har ord förmedlas under de mest förundrande förhållande. I tider före vår tekniskt utvecklade kämpade människor med sina förutsättningar för att föreviga sinnenas utsvävningar.
Därför känner jag en skyldighet och en längtan att förvalta de ord och meningar som råkar passera i min väg.
Jag kanske inte vågar gå in på biblioteket nästa år, men jag kommer säkerligen att fortsätta dras till antikvariat och bokhandlar, det går alltid att klämma in en bokhylla till.
Så håll ögonen öppna efter nya gamla böcker!
Jag önskar dig en riktigt bra dag!
Lotta
Lotta Wanners blogg 