Lotta Wanners blogg

För att ord och bilder ger människor vägar till kommunikation och om vår jord ska vara en bra plats att leva på behöver vi kommunicera mera.


Lämna en kommentar

Håkan Rasmusson odlar livskraft både i naturen och hos människor

Värpinge

Värpinge Golfbana (foto Håkan Rasmusson)

I Värpinge odlas både , får, golfare och ekologiska grönsaker; I Värpinge växer allt ! Även människor 🙂
I en kreativ agrar miljö används olika “verktyg” för naturunderstödd rehabilitering och integration ! – Håkan Rasmusson

Häromdagen hände något mycket intressant!

Av en händelse hade jag fått kontakt med en fenomenalt engagerad entreprenör och hade förberett mig med några välformulerade frågor till bloggen. Tyckte jag. Men inom några sekunder insåg jag att de frågorna var totalt ointressanta och sedan var det bara att försöka hinna med att anteckna så fort jag bara kunde, för vad den här killen har hunnit med att göra! Och vilken enastående energi och drivkraft han har för att ständigt fortsätta med sin verksamhetsutveckling! Enligt hans egna ord:

Många, små steg leder alltid framåt, det finns inget slut.

Mannen jag talade med heter Håkan Rasmusson, lantbrukare, entreprenör i själen,  ägare och drivande av Värpinge Golfbana, grundare och ägare av Värpinge Grön LivsCultur, bland mycket annat.  Dessutom väldigt trevlig att prata med. Han säger själv att han vill att hans verksamhet ska vara ”Multifunktionell” och det är den verkligen.

(Foto Håkan Rasmusson)

När vi började samtalet hade han precis introducerat en grupp pensionärer från ”Senior Sport school” som under 10 veckor skulle prova 10 olika sporter och då var det golfens tur. De var alla väldigt entusiastiska över att få hålla i en klubba och prova på för första gången. Håkan är alltid lika glad över att få vara med om själva golf-fenomenet: att någon börjar  från första slaget vidare till utvecklingen och sedan hur de träffar nya vänner och att det helt enkelt påverkar hela deras liv. Golfbanan är också en väldigt uppskattad datingplats (man kan gå in på Golfmatch.com och kolla)

För möte med människorna är viktigt för Håkan Rasmusson och golfen är ett verktyg för det,  golfen är inte bara ett mål i sig för honom. Han vill förmedla mötet som händer under spelet med någon annan eller med sig själv, självutveckling är en viktig del. Självläkning blir en gynnsam följd av det.

Det var så viktigt att han var med och drev fram och grundade föreningen Golffrämjandet 2010 med målsättningen  att golf ska vara tillgängligt för alla. Precis alla, det ska inte var skillnad på ekonomi, kön, ålder eller några andra aspekter.  Han säger ”Golf är inte bara det vi tror det är, det gäller att spräcka fasaden att det bara är något för de besuttna”.

Men själva resan började långt innan det. Han tog över familjens jordbruk år 1992 med sin målsättning:

Att ekonomiskt och ekologiskt med stor uthållighet förvalta och förädla de här två gårdarna met ett stort mått av socialt ansvar

När Håkan började planera en golfbana på familjegården var han mycket noggrann.  Innan 9-håls banan i Värpinge  invigdes 2002 hade han med största allvar gått utbildning i bland annat markvetenskap och gräskunskap. Det blev viktigt att sätta sig in i  förebyggande växtskydd, det vill säga att kunna driva golfbanan helt utan kemiska bekämpningsmedel. Det beslutet påverkar i hög grad den dagliga skötseln genom att planera och välja rätt grässort som passar klimatet, att ha lagom mycket spel på banorna, att klippa i rätt höjd och väldigt mycket mer. Att vinkla en greenyta lite, lite åt Sydöst så att morgonsolen torkar upp daggen i gräset för att undvika svamp till exempel.  Resultatet blev väldigt bra! År 2002 fick han det prestigefyllda priset Audubon International Certificate of recognition for environmental stewardship 2002  som första golfbana i Sverige. 2009 fick han Lunds kommuns miljöpris och 2011 var det dags för Swedish Greenkeepers Association’s Natur och Miljöpris 2011. På hemsidan står mycket mer om skötsel och drift, du kan till exempel läsa här och här!

Hur kom han då på det här med att ta in fåren för att beta på golfbanan? I all blygsamhet tycker inte Håkan att han kom på det, för i Skottland och England har fåren aldrig slutat att beta på vissa golfbanor även om det minskade när Edward Budding uppfann cylindergräsklipparen ca 1830. Däremot kom Håkan fram till att det var ett utmärkt sätt att sköta banan ekologiskt och med ett hållbart miljötänkande.

Foto: Håkan Rasmusson

När de vann Miljöpriset 2011 fick de 20.00 kronor. Då börjar Håkan fundera; hur ska jag kunna ge tillbaka till golfen? Han kom fram till att med långsiktighet för social hållbarhet kan  Värpinge Golfbana ge ett pris varje år till föreningar som tänker kreativt på sätt använder golf i ett uppbyggande socialt syfte. År 2013 gick priset till Röda Korset internationella huset  för deras arbete med integration genom golf.  År 2014 till Hasselakollektivet för deras ungdomsarbete genom golf.

Håkan nämner ofta uttycket CSR- Corporate Social Responsibility.  Det är en skyldighet att påverka och förändra i samhället när han har en möjlighet och han menar att golfen är ett verktyg för honom att göra det.

Samhället hade varit så mycket bättre om alla spelade golf. Människor hade varit friskare, vänligare, mer respektfulla. Man lär sig av att ibland hamnar man i ruffen och då är det inte alltid så roligt men man kommer ut därifrån ändå till slut.

Därför passade det alldeles utmärkt när en representant för Röda Korset dök upp en vacker dag och letade efter mark för odling i ett integrationsarbete  för ungdomar med invandrar bakgrund.  Det blev startskottet för ett projekt Håkan känner starkt för, i ett kreativt samarbete med bl.a SLU Alnarp, IM, Fontänhuset, Röda Korset, Finsam Lund, Leader Lundaland. Med målsättningen att bredda integrationen, hämma främlingsokunnigheten, träffas för förståelse. Det är också ett arbetsintegrerande  Lantbruksprojekt. Under arbetets gång har det utveklats för integrering av alla som kan behöva oavsett om det beror på utbrändhet eller att man kommit lite snett i livet och idag lyder beskrivningen av Värpinge Grön LivsCultur såhär:

”Ett ”Socialt företag” som arbetar kreativt för att utbilda, utveckla och skapa sysselsättning för människor i behov av ett socialt sammanhang, vilket kan leda till anställning och/eller ett meningsfullare liv. Bolaget ska också verka för att sprida information till skolor mm om ”grön livskultur” bla. ekologiskt hållbar odling/djurhållning/livsmedelsberedning 

Detta har i sin tur lett till försäljning av  ekologiskt KRAV odlade grönsaker som säljs på gården. Dit kommer både den ”traditionelle golfaren” och den icke golfande veganen, fler möten, som gynnar Håkans värdegrund om allas lika värde och utbyte av kulturella olikheter som genom möte motverkar okunnigheten om andra människor.

En annan aktuell, ickekommersiell verksamhet Håkan brinner för är Knattebanan på Värpinge Golfklubb.  Målet för Golffrämjandet var ju att göra golfen tillgänglig för alla, då är det ju också samhällets ansvar att tillhandahålla idrottsplatser för det gratis. Precis som det finns fotbollsplaner, tennisbanor, spontanidrottsplatser mm. Redan 2005 började Håkan fundera på att bygga en enkel golfbana till kommunen  för att satsa på de yngre. Men det tog tid. Till slut hjälpte Sten Lindholm från St Hans GK till och fick sökt pengar från Skåne Idrottsförening. Håkan frågade företaget RainBird och de erbjöd sig att bjuda på bevattningen. Weibulls ville bjuda på gräsfrö och golfbanearkiteken Johan Benestam designade banan utan ersättning. Projektet är helt unikt och har fått stor uppmärksamhet utomlands bland annat i den världskända magazinet ”Golf Course architecture”.

Nu är allt helt klart och de 80 tackorna arbetar för fullt både i ruffen och på Fairway. För att Knattebanan överhuvudtaget ska kunna finansieras anordnas Backluckeloppis som startar upp till våren igen. Men knatteträningen är igång.

Ja jag ska åka dit och köpa KRAV grönsaker och kommer förmodligen att träffa Håkan och hans familj där eftersom de arbetar nästan varje dag året runt! Håkan säger:

Jag har aldrig semester, det händer ibland att jag har lite kompledigt.

Då kan han säkert berätta mer om Vindmöllan han satt upp som ger dem mer energi än de behöver, om turistptojektet ”Destination Lund” som gynnar turistuvecklingen i och omkring Lund, projektet ”Vårt älskade bröd” där han ska odla säd av gamla kulturarter och skörda på gammaldags miljögynnande sätt och sälja det nyttiga stenugnsbakade brödet, hur han bygger beredningskök för småskaliga företag som gemensamt kan använda ett kök som det varit alldeles för kostsamt att bygga upp själv, utbyggandet av St Hans 18-håls golfbana och så mycket mer.

Gilla deras facebooksidor och få reda på vad som händer: Gårdsbutiken och Golfklubben. Golfbanans hemsida är här.

Jag har ju glömt nämna att han faktiskt gick i skolan i Malmö en gång, men han tycker faktiskt bättre om Värpinge än Malmö. 🙂


Lämna en kommentar

iMalmö

 

Malmö är för alltid en stad i mitt hjärta.

Visst har jag blivit förälskad i många städer under resans lopp men i Malmö är jag född och uppvuxen och det är något med luften och ljuden, ljuset, värmen (och föralldel blåsten) som ibland är så påtagligt mitt att jag nästan kan ta på det!

I går var molnet över Malmö helt otroligt uppseendeväckande!

Jag körde genom staden vid halv nio på kvällen och var trött och ville bara hem (1 timmes körning till!) men det var omöjligt att inte absorberas av den vidunderliga synen som inringade hela staden.

iMoln bild

Det får väl erkännas att man fick en känsla av att vara mitt i en katastroffilm av något slag. När bilar körde om mig snabbt flimrade tankar som ”de vet något jag inte vet, staden kanske håller på att invaderas av rymdvarelser, eller en gigantisk regnöversvämning är på väg”. Kanske berodde det helt enkelt på att jag körde lite långsamt för att jag försökte ta foto under tiden. Vilket inte är helt trafiksäkert, jag inser det, men det var omöjligt att inte bli berörd av himlen och försöka fånga det på bild.

Men ingen katastrof inträffade faktiskt. Jag tog mig hem på ett så kallat normalt sätt, men väl hemma fick jag veta att ett otroligt regnväder hade sköljt över Malmö tidigare och dessutom hade en stor olycka skett på E22:an. Tacksam blev jag att det inte hände precis när jag var på väg.

Ja då kan man ju undra hur vädret blir idag. Det är ju det stora samtalsämnet i Sverige har jag hört.

Hoppas din dag blir bra, i regn och solsken!

Lotta

 


2 kommentarer

Tomte i Skogen

träd

Ja då har man blivit Skogsmulle då!

Söndagsmorgon packar dottern ner frukosten i ryggsäcken och sedan packar vi in packningen och hunden i bilen och så rullar vi iväg.

Vi har ett favoritställe. Ett ställe där skogen känns ny men ändå gammal, varje gång!

höga träd

Vi gillar att ha granbarr till frukosten

granmark

Som en tomte

DSC00948

Eller….

DSC00973

Snart är vi där igen!

Lotta

 

 


4 kommentarer

Roliga Resan till Rom

Vilken underbar stad!

Utsikt

“I found Rome built of bricks; I leave her clothed in marble.”  ― Augustus

Rom3

“She had always been fond of history, and here [in Rome] was history in the stones of the street and the atoms of the sunshine.”  ― Henry James

“She had always been fond of history, and here [in Rome] was history in the stones of the street and the atoms of the sunshine.”
― Henry James

Rom kyrka

Det finns riktigt många kyrkor.

Rom6 Rom8

gata Rom

 Jag kunde verkligen vandrat runt och gått lyckligt vilse ett bra tag!

Rom5

Taket i ett av rummen i the Vatican Museum

Det var så många människor runtomkring att man bara kunde fotografera uppåt! Haha…. 😉

Rom4

Något för den riktigt stora plånboken 🙂

Några intensiva dagar i denna spännande stad. Så mycket kvar jag vill se och göra där. När jag reste hem igen efter den omtumlande resan hamnade Rom såklart på min ”Att göra lista”!

”The soul becomes dyed with the colour of its thoughts.”
— Marcus Aurelius (Meditations)

todolist

Vad står överst på din Att göra lista?

Njut av din dag!

Lotta


2 kommentarer

Träffad av blixten!

Jag blir lika överväldigande lycklig varje gång någon gör något artistiskt fullständigt oväntat!

Detta är ett sådant tillfälle!

Två killar från Kroatien, Luka Sulic och Stjepan Hauser,  visar sina otroliga talanger och är inte rädda för att spränga gränserna i sin konst.

5 miljoner tittningar på You Tube på en vecka när de la ut den här videon, över 7 miljoner idag 10 dagar efter inlägget!

Enjoy!

Såg ni hur strängarna på stråkarna bara flyger av! Instrumenten är dock bevarade. De har pimpat upp musiken lite för att öka effekten i videon och det gör resultatet så otroligt bra!

De kallar sig 2Cellos, gå in och kolla deras hemsida här, där är fullt med roliga saker att se på.

Några andra av deras coola videor finns här, med världsstjärnan gitaristen Steve Vai, här (humorn!!) Det finns flera underbara inlägg från deras livekonsert i Stjepans hemstad Pula, till exempel den här och de har också en underbar publikkontakt. När man lyssnat igenom några av dem inser man verkligen hur fantastiska de är!

Effekten av den gamla romerska amfiteatersruinen i Pula som omgivning till deras live koncert är kontrasterna; gammalt-nytt, krig-fred, klassiskt-modernt. Precis som de själva personifierar kontrasten i att vara fulla av humor och ändå helt seriöst kan presentera den vackraste musik.

Om någon, mot förmodan, inte känner till originalet med AC/DC skickar jag med det också här.

Min mycket personliga synpunkt, ja jag inser att jag sticker ut hakan här, är att 2Cellos ger en starkare musikupplevelse.

Så, njut av dagen!

Lotta


Lämna en kommentar

100 dagar

Är inte helt säker på att jag hoppat i rätt tunna nu.

Jag har varit med i the Ultimate Blog Challenge på min engelska blogg. Under november månad, ett inlägg om dagen. Det var lite stressigt. Nu gäller utmaningen  ett inlägg om dagen i 100 dagar, dessutom på svenska! Borde ju vara det självklara valet eftersom det är mitt modersmål, men det är också här jag hittar på ursäkter hela tiden för att inte skriva….

Ok, Gandalf fixade sin grej. Nu är det banne mig dags att visa mig själv att jag kan något också!

“For even the very wise cannot see all ends.”
― J.R.R. TolkienThe Fellowship of the Ring

På lördag börjar det. Nu är jag jättenervös. Ska kanske gå och fixa en kopp kaffe? Ta några foto, måla en tavla, sms:a någon, kolla twitter? Eller skriva färdigt lördagens och söndagens inlägg och förprogrammera publiceringarna eftersom jag inte är hemma så mycket i helgen? Undrar om inte det är smartast?

Hoppas du håller på med något du verkligen är intresserad av.

Var rädd om dig idag.

P.s. Tack Fredrik Wass på Bisonblog för ditt initiativ med blogg 100. Det är en bra idé.

Lotta


Lämna en kommentar

Rosengård och släkten Kockum II.

Rosengård

För den som är född och uppvuxen i Malmö har Rosengård alltid varit ett givet ämne för diskussioner och synpunkter.

Dessutom har Kockumskranen varit synlig i stadsvyn ett antal årtionden.

Under uppväxten på 70-talet i Malmö var arv och fostran och politisk åskådning viktiga egenskaper för hur man bedömdes som människa. Vi hade dagligen politiska diskussioner på skolgården som var lika hetsiga som våra föräldras, som var lika hetsiga som de som fördes i talarstolen i Riksdagen eller vid förhandlingsbordet i FN. I hela landet 0ch hela världen var den politska medvetenheten mycket stor och tillika  engagemanget.

I det sammanhanget var det inte särskilt ”fint” att ha ett efternamn som många människor kände igen och som dessutom kunde antyda att man inte kom från ”arbetarklassen”, som ju vid den tiden var den i huvudsak acceptabla klassen.

Med påföljd att jag, så snart som möjligt, vid presentationstillfällen endast svarade med mitt förnamn Charlotte och eftersom det är ganska svårtytt på skånska, kortade jag snabbt ner det till Lotta. Enkelt och bra.

Det ironiska i sammanhanget är ju bara det att min pappa skrev en bok, innan jag föddes, som handlar om just släkten Kockum. Och sedan jag blev medveten om mitt efternamns-problem har jag således haft en mycket förvirrad inställning till stolthen  över att min papa faktiskt skrivit en riktig bok, fast om ett ämne som jag inte kunnat identifiera mig med.

MEN, nu är min pappa gammal, och jag själv har ju också varit med en del år. Jag inser att jag måste ta tjuren vid hornen och engagera mig i ”Min faders verk”. Dessutom vill jag ju ta reda på vilka frågor som kan dyka upp så att jag vid behov kan fråga ”källan” till all kunskap. OCH jag vill inte längre dölja faktumet att jag faktiskt heter Kockum i efternamn.

Intressant nog att skriva om det? Jag hoppas det. Detta har iallafall blivit en början.

Kanske beror det på min ålder, kanske på erfarenhet eller båda delarna eller något annat. Men när jag bläddrar i hans bok och anteckningar nu, tycker jag det börjar bli riktigt intressant.

Jag hoppas ju att du också ska tycka detta är intressant. Kommentera gärna med synpunkter! Jag behöver massor med inspiration för att våga gå igång med det här projektet (som jag inte ens vet vart det ska leda)

Min älskade Pappa!