Rosengård och släkten Kockum

År 1962  gav min pappa ut en bok som heter

”Rosengård och släkten Kockum”

Rosengård. Byggd 1817. I släktens ägo 1849-1959, då Hilda Kockum jr. avled. Kort därefter övergick den till Malmö stad.
Peter Kockum 1821-1891
Peter Kockum 1821-1891. Köpte Rosengård 1849

Jag ska försöka göra släkten bakom Rosengårds-gården lite mer personlig för oss som egentligen inte har en aning om den delen av Malmös historia. Jag börjar med lite bakgrund till hur Peter Kockum kom dit och fyller på med berättelser om Peters och hans fru Hildas liv.

Jag har god hjälp av uppgifter i min Pappas bok och hans många anteckningar, samt en websida som Malmö Stad administrerar som har väldigt mycket fakta. Den är intressant och finns här!

För den som är född och uppvuxen i Malmö har Rosengård alltid varit ett givet ämne för diskussioner och synpunkter.

Dessutom har Kockumskranen varit synlig i stadsvyn ett antal årtionden.

Under uppväxten på 70-talet i Malmö var arv och fostran och politisk åskådning viktiga egenskaper för hur man bedömdes som människa. Vi hade dagligen politiska diskussioner på skolgården som var lika hetsiga som våra föräldras, som var lika hetsiga som de som fördes i talarstolen i Riksdagen eller vid förhandlingsbordet i FN. I hela landet 0ch hela världen var den politska medvetenheten mycket stor och tillika  engagemanget.

I det sammanhanget var det inte särskilt ”fint” att ha ett efternamn som många människor kände igen och som dessutom kunde antyda att man inte kom från ”arbetarklassen”, som ju vid den tiden var den i huvudsak acceptabla klassen.

Med påföljd att jag, så snart som möjligt, vid presentationstillfällen endast svarade med mitt förnamn Charlotte och eftersom det är ganska svårtytt på skånska, kortade jag snabbt ner det till Lotta. Enkelt och bra.

Det ironiska i sammanhanget är ju bara det att min pappa skrev en bok, innan jag föddes, som handlar om just släkten Kockum. Och sedan jag blev medveten om mitt efternamns-problem har jag således haft en mycket förvirrad inställning till stolthen  över att min pappa faktiskt skrivit en riktig bok, fast om ett ämne som jag inte kunnat identifiera mig med.

MEN, nu är min pappa gammal, och jag själv har ju också varit med en del år. Jag inser att jag måste ta tjuren vid hornen och engagera mig i ”Min faders verk”. Dessutom vill jag ju ta reda på vilka frågor som kan dyka upp så att jag vid behov kan fråga ”källan” till all kunskap. OCH jag vill inte längre dölja faktumet att jag faktiskt heter Kockum i efternamn.

Intressant nog att skriva om det? Jag hoppas det. Detta har iallafall blivit en början.

Kanske beror det på min ålder, kanske på erfarenhet eller båda delarna eller något annat. Men när jag bläddrar i hans bok och anteckningar nu, tycker jag det börjar bli riktigt intressant.

Jag hoppas ju att du också ska tycka detta är intressant. Kommentera gärna med synpunkter! Jag behöver massor med inspiration för att våga gå igång med det här projektet (som jag inte ens vet vart det ska leda)

4 reaktioner på ”Rosengård och släkten Kockum

  1. NU är ju inte jag författare, men jag tror att det blir blockering ”av sig själv” om ens tankar kretsar ofta kring hur ska jag … kan påverkas av situationen med din pappa just nu, och så går en tom ibland innan det lossnar riktigt, så tar det lite tid att bli klar på sin verkliga vilja! Men förmågan har du!

    Gilla

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s